Ikea med pappa och fru...   

- Hon måste va drogad, var pappas kommentar till frugans shoppinglust.

Jag köpte bla en smal Billyhylla m genomskinlig plastdörr. Jag ska sätta ett mörklila tyg bakom som skiner igenom. I den kan jag ha lite kläder av olika de slag.

Köpte även lite tyg- och plastblommor. Jag brukar ha varit anti sådanna, och föredragit den äkta varan, men nu finns det ju så många som ser riktiga ut. Dessutom skulle inte en levande blomma överleva där jag tänkt placera dessa! Ja, det ska vara garderobsblomman då men den är jag rätt less på.. Får väl återkomma med foton..

I morgon ska jag jobba extra men bara till kl 18. Endast 9.5 h arbetsdag - jippi! Ska ta med P till gynekologen eftersom jag har tid där. Hon får sitta i väntrummet alltså   

Mår än så länge okej av medicinen. Trött, trött men vet inte om det beror av den.

Inspelningen igårkväll gick hyffsat... Har inte mer att säga om den nu, vi är inte klara ännu. Exet hörde av sig innan och hörde om jag ville komma till honom efteråt. Så jag sov där natten som var. Min kropp sörplade upp hormonet oxytocin!

Måste byta jobb, måste byta jobb, måste byta jobb...

(Jobbar som personlig assistent).

Jag är sååå trött... Har jobbat sen i förrgår morse och det har varit stenhårt tempo hela tiden förutom några timmars sömn... Flygresan blev inte av men vi lånade min pappas bil och åkte  till grannstaden och sov över i två nätter.

Shopping och åter shopping. Och när vi kom hem så var var alla nya inredningsgrejer tvunget att sättas upp, så styvfar var där och borrade och hjälpte till.

Som tur var åkte en annan assistent med som iofs inte jobbar där längre så jag fick göra alla tunga lyft...

Känner att jag måste skriva av mig...

Glad att jag har ett jobb men ...

Köpte lite kläder åt mig själv: två par leggings, en svart tunika/klänning, blekrosa kjol (använder bara kjol helt plötsligt - jag som alltid gått i jeans), svart huvtröja till lillebror, örhängen, halsband och lite annat krafs.

När jag äntligen kom hem så hade jag fått biljetten till Kay Pollak... Femhundra spänn.... Jag får se det som en investering. Och dessutom blev ju Sissela Kyles föreställning inställd så då går jag väl på detta istället!

Fy nu är jag verkligen trött. Har tagit en bärs jag hade i kylen.. Nu lite té, spikmatta och sängen! I morgon väntar kanske gym, bilmek, träffa höggravida kusinen E som är hemma på besök, middag och party med styvfar, lillebror och moster.

Har ju bestämt mig för att göra mig av med mitt gamla piano, eftersom jag köpt ett nytt, och har fått svar från moster d.y att de inte har plats för nåt tyvärr, så nu tänkte jag fråga Exet om han vill ta det. Han har ju två små flickor.... Det måste vara konstigt för dem att jag plötsligt inte finns med i bilden....

Jag är glad att det är slut men det är ju också ensamt ibland såklart.. Svårt det där...

Ha det bra alle! En liten video till min lillebror Skrutten som avslut:

Jag funderar på hur en tanke kan skapa en känsla, och om jag ändrar tanken så ändras också känslan... (läser ju ur Kay Pollaks Att välja glädje)...

Som nu - jag mår piss, huvudet och axlarna värker, ångesten ligger och lurar.. Av den enkla anledningen att jag idag ska besiktiga bilen och den behöver rengöras innan. Jag tänker INTE kosta på den en biltvätt, utan jag kommer att få stå på bakgården och gnugga och söla ner....

Autmatiskt börjar nu en inre röst säga - kom igen , det kan ju bli roligt! Tänk att du har en bil och har möjlighet att fixa med den. Du klarar dessutom av det!

Det är skönt att jag kommit så pass långt att den finns där den där rösten. Och att den är min.

Just nu pågår visserligen ett tjatter av röster i mitt huvud:

      Jag kan inte, allt är hopplöst, jag är värdelös..

  Det är du inte, det är ju fantastiskt vad driftig du är - heja, heja!

Typ...

Antar att min pappa påverkar mig i fel riktning.. jag skriver en del om honom numera, jag vet... men jag är liksom där i processen i att förstå mig själv och varför jag gör eller känner på ett visst sätt...

Idag skulle han ju komma förbi tidigt och fixa bakljuset som var glappt. Han har nyckel till min lägenhet, och då hade han tagit sig rätten att gå in där mitt förråd är och sedan kommenterade han hur mycket saker jag har! Jag måste alltså hålla ordning för min pappas skull! Det är ju inte klokt, jag är över trettio år!

...jag måste börja reda mig själv, och inte be om hjälp med praktiska saker. Jag gör det inte så ofta, ibland när det gäller bilen och om jag tycker vi ska umgås. Men det är inte så roligt att umgås när han suckar över en hela tiden. Eller kommenterar hur jag står, hur jag gör, vilken inställning jag har till saker och ting.....

Nä nu ska jag äta frukost och sedan gå ut till min fina bil och göra den ännu finare och sedan ska jag åka en tur för att "värma bromsarna" och sedan besiktning. Det värsta som kan hända är att den inte går igenom!

Ahh, känner att jag måste avsluta detta inlägg med lite music!

Oerhört trött idag men det är inte konstigt efter allt jobbande i helgen. Sov en stund på eftermiddagen

Pappa kom på förmiddagen och jag köpte delar vi behövde för att fixa lite med bilen inför besiktningen i morgon.

Jag tycker jag förhöll mig bra till hans påhopp och klander idag. Jag kunde säga ifrån utan att vi blev osams.

Sedan gjorde jag något som nog förvånade oss båda - jag satt i timmar och limmade ihop plastdelarna till det trasiga bakljuset. Fick fila och karva med kniv för att det skulle passa, och lim överallt nästan. Men med tanke på att jag inte har (haft) så bra tålamod, så är det härligt att ha genomfört det! Pappa tyckte mest det var knäppt, men lite förundrad var han kanske..

Jag är stolt över mig själv iallafall!

Han är ju väldigt schysst som hjälper mig med bilen, men ibland undrar jag om det vore bättre för mig att försöka klara det själv....

Hade även ett samtal med hon som jag jobbar hos som blev lite förbannad på mig när jag sade ifrån angående en sak. Jag är nöjd med att jag gjorde det, men fy jag mår inte bra när folk är irriterade på mig. Usch   

En liten promenad, 75 min yoga, frukt och grönt, örtté samt rött té, i övrigt. Bra.

Det gick bra hos läkaren (som är allmänläkare men hon rådfrågade en psykiatriker). Vi kom fram till att jag ska byta till ett annat SSRI-preparat, kommer inte ihåg vad det heter nu, som visat sig varit mer effektiv mot ångest. Det visade sig när jag gjorde en sk skattning, där man får snabbt kryssa i ett frågeformulär om sitt mående, att min depression var måttlig medan jag hade precis över gränsen till svår ångest.

Och den har jag nog levt med i många, många år....

Jag ska börja äta den till veckan eftersom jag kan få förvärrad ångest av den i början vilket ej är så lämpligt nu när jag har min högst älskade pms-period - NOT!

Läkaren skrev även ut en halvtimmes promenad per dag på recept   

Nu har jag lite brådis: har tvättstugan, städar toa och ska ju iväg på middag!

Bra hos pappa idag, som berättade lite om hur hans farmor och farfar varit. Det kändes bra, det finns annars en spärr att prata om mer personliga saker mellan oss..

Ingen träning idag men dock friskvård.

Bra avslutning på Dag 9...

Känner mig nöjd över passet på gymet.  Och nu efteråt har jag tittat lite på teve. druckit rooibos och rensat och kastat papper som varit kvar sedan gymnasiet! Gamla prov i matte, engelska och spanska! Fast även något jag skrivit som jag ska använda till en sångtext   

Jag har alltid haft svårt för att kasta eller göra mig av med saker överhuvudtaget. Det känns som att kasta en del av sig själv.

Nostalgisk.

Tack vare att jag flyttat en hel del och även bott utomlands, så har det inte blivit alltför mycket ändå plus att jag numer försöker lära mig att inte fästa mig för mycket vid döda ting! Och att när man kastar så rensar man även upp i sig själv!

Igår bestämde jag mig definitivt för att skänka bort mitt gamla piano till lillkusinen, om de nu vill ha det. Jag fick det när jag var fem år och nu står det mest och pryder en del av vardagsrummet, eftersom det är helt ostämt. Jag har dessutom köpt ett bra digitalt piano nyligen, så endast av affektionsvärde står det det gamla där. Känns jättebra, för det är mest förknippat med att jag inte fick öva som tonåring, och på något ställe vi bodde på, så fick det inte ens plats.

Pratade med pappa idag igen, det blev aldrig så att jag åkte dit. Jag fråga om han inte undrade över hur det gått på spelningen, och han sa lite generad att det skulle han till att fråga. Det känns bra att jag ifrågasatte. Men det är en av de saker som är bra med honom, att jag törs göra det utan att själv bli kritiserad. Pga av det alltså.

Som med morsan som jag har brutit kontakten med..

I morgon ska jag till läkaren för att diskutera medicineringen.. Jag vet inte var jag står själv i dagsläget - fortsätta eller trappa ner...? Har tagit till mig vad Therese har skrivit som kommentar på tidigare inlägg.

Sedan styrketräning och sedan massage. Därefter antar jag att jag hälsar på pappa och på kvällen ska jag äta middag med gamla vänner som jag ändå tycker jag kan försöka hålla kontakten med... Känner väl inte att vi har så mycket gemensamt längre men det handlar om att gå ut och kolla på ett band.. Jag ska inte dricka något alls. I helgen väntar 28 timmars jobb på två dagar.

Och så måste jag få i mig grönsaker i morgon också. Ingenting av det idag! Och en frukt bara..

Måste bara få säga att det är en stor befrielse att komma till insikt om att jag pga av depression inte orkat göra mer av mitt liv än jag gjort! Jag har burit så mycket skam över att inte ha lyckats komma någonstans vad gällande karrär.. Jag var duktig i skolan och har försökt plugga vidare men någonstans har det alltid tagit stopp.

Jag har mått så j-kla dåligt perodvis alltså. Och det är inte meningen att man ska må så! Jag har fixat mycket trots att jag mått som jag har mått, kan man säga.. Så kan man se det istället..

Jag försöker peppa mig själv lite. Ha lite sympati för mig själv. Det bor en elak kritiker inom mig som huserat där sedan barnsben.

Och hon ska inte få ta en sådan stor plats längre...

Ha det bra så länge! Kram!