Minsann, mår jag inte förvånansvärt bra på sistone...

Jag skulle inte vilja påstå att jagär lycklig. Eller att jag är nöjd med mitt liv. Men jag är ovanligt stabil i måendet, och känner mig inte orolig eller hotad..

Peppar, peppar...

ELler förresten, visst kan jag säga att jag är ganska lycklig. Varför begära mer av livet just nu?

Visst skulle jag vilja att Skrutten vore här etc etc men under omständigheterna - jag är nöjd och glad!

I morgon jobb. Tagit ledigt på kvällen för att repa inför onsdagens gig. Inte särskilt nervös. Pga medicinen allt?

Jag och T har beslutat oss för att gå i familjeterapi. Min terapeut tipsade om det. För vi kommer ju tillbaks till varandra om och om igen. Och ändå är det inte bra....

Pust.